Kägleholms slottsruin

Tänk att det har sett ut så här en gång i tiden, så pampigt!

I Tisdags så hade jag en mycket trevlig dag först med ett besök av Maria, en av mina närmaste vänner och hennes dotter. På eftermiddagen kom min blogg väninna och vi tog då en riktig långpromenad. Målet var Ödeby kyrka och Kägleholms slottts ruin, dit vi gick mycket då barnen var små, då hade vi med oss pannkakor och annat gott och satt då utanför själva ruinen och läste sagor och hade trevlig picnick .

Nu gick vi in i själva slottruinen som finns kvar och när jag fotade därinne så slog det mig att det skulle vara en underbar miljö att ha modevisning med våra kläder i. Jag vet precis vilken musik som skulle passa i den här mystiska miljön och jag ser bord framför mig uppdukade med champagne glas och små gobitar att äta!

Gamla pelare ligger här.

Ska man ha modevisning här så ska det iallafall inte vara kyligt ute!

Jag har redan kollat upp med vår ena dotters gudmor (min kompis) om möjlighet att få hyra deras buss så vi kan köra ut våra gäster hit. Egen bil ska ingen behöva ta!

Snacka om bra akustik här inne! jag vet precis vilken musik jag skulle välja som passade härinne och till våra kläder! Men det spar jag åt oss på MM än så länge.

Det här huset som ligger alldeles bredvid är ett privat hus.

Plats:

Ödeby socken, Örebro län, Närke (se karta)

Uppfört:

1670-talet

Grundare:

Magnus Gabriel De la Gardie (byggnaden på 1670-talet)

Arkitekt:

Jean De la Vallée, Nicodemus Tessin d.ä.

På platsen där Kägleholms slottsruin idag ligger låg det förr flera frälsehemman, bland annat Tuna och Öja, som var belägna på Kägleholmslandet. Lämningar av en medeltida byggnad ingår i slottets ruiner vilket sannolikt visar att den nuvarande gården en gång i tiden varit huvudgård för dessa hemman. Namnet "Kägleholm" började dock inte användas förrän in på 1500-talet.

Den första kände ägaren till gården var Gudmar Månsson som efterträddes av sin son, Ulf Gudmarsson som mest är känd för att han var gift med den heliga Birgitta. De bodde dock mest på Ulfåsa. Ulf var lagman i Närke 1330-1343 men under Birgittas inflytande drog han sig allt mer undan från det världsliga livet och följde istället henne på pilgrimsfärd till Santiago de Compostela i nordvästra Spanien. 1343 drog han sig tillbaka till Alvastra kloster där han dog året därpå. Efter hans död flyttade Birgitta från Sverige för att aldrig komma tillbaka - inte levande i alla fall.

1500-talet
År 1541 köpte Gustav Vasa Kägleholm gård av Karin, som var gift med Bengt Skrivare. Vasa tycks i sin tur ha överlåtit gården på sin hustru Margareta Eriksdotter(Leijonhufvud). Efter hennes tidiga död 1551 kom gården genom byte till hennes bror,Sten Eriksson (Leijonhufvud). Denne var för övrigt den lycklige som undkom döden närErik XIV gav order om att "döda alla utom herr Sten" i det så kallade Sturemorden år 1567.

De utgrävningar man gjorde på 1930-talet har visat att slottets källarvåning innehåller stora delar av ett rektangulärt stenhus som uppfördes i två etapper under senmedeltiden. I slutet av 1500-talet eller i början av 1600-talet byggdes stenhuset om, bland annat försågs huset med hörntorn.

Häftigt att stå och fantisera en stund hur det har sett ut när vattnet gick högt uppe här och slottet var i sitt ursprungliga skick. Vad hade jag haft för roll här om jag levt då?

1600-talet
År 1674 ärvde Magnus Gabriel De la Gardie Kägleholm efter sin mor, Ebba Brahe. Även fast hans maktställning vid den här tiden redan börjat vackla och hans ekonomi inte var vad den brukat vara påbörjade han ett stort slottsbygge på gården. Vid den här tidpunkten höll han även på med dyrbara inredningsarbeten på Karlbergs slott i Uppland.

I juni 1674 gick man igenom byggnadsplanerna när familjen De la Gardie besökte Kägleholm och byggnadsarbetet startade direkt efteråt. Ledare för bygget var under en längre tid tysken Frans Stimer. Man är lite osäker på vem arkitekten bakom Kägleholm är, man har hela tiden trott att det var Jean De la Vallée, men Tord O:son Nordberghar kommit fram till att även Nicodemus Tessin d.ä. har gjort väsentliga ingrepp i utformningen av trapphus, fasader samt tornhuvar.

På huvudbyggnaden, med visst bevarande av äldre murverk, uppfördes en tredje våning och ett nytt trapphus placerades i mitten av byggnaden. Framför byggnaden uppfördes en terrass ovanför en stor kullerstensbelagd borggård som var inramad av flyglar vilket gjorde att gården blev helt inhägnad. Han använde många hantverkare, bland annat så utförde den kände stuckatören Carlo Carove praktfulla stucktak, Georg Baselaque stod för skulpturer och snickerier och målaren Henrik Köpke utförde väggmålningar.

Ödeby kyrka - som ligger alldeles i närheten av Kägleholm - lät han förövrigt riva, förutom tornet som han sparade, och uppförde istället ett nytt långhus och kor. Han skänkte många av sina målningar till kyrkan, som han lät hämta från sina andra slott - kanske för att rädda så mycket som möjligt undan reduktionen.

Efter Magnus Gabriels död 1686 gjordes en förteckning över all lös egendom och den visar att även inom slottets murar var det fint; där fanns bland annat "turkiske tapeter", dyrbara möbler, sänghimlar och otaliga målningar.

Under reduktionen drogs Kägleholm in till kronan som förfogade över slottet åren 1688-1690, varefter Gustaf Adolf De la Gardie, son till Magnus Gabriel och hans hustruMaria Eufrosyne, återfick slottet. Maria och Magnus Gabriel fick sammanlagt 11 barn, dock blev bara tre av dem vuxna, Gustaf Adolf och två döttrar. Maria Eufrosyne var syster till Karl X Gustav och kusin till drottning Kristina.

Efter Gustaf Adolf De la Gardies död 1695 övergick slottet till hans hustru Elisabet Oxenstierna som två år senare sålde egendomen till Eva Horn som år 1700 överlät godset till Hedvig Ebba De la Gardie. Därefter har några av följande släkter ägt egendomen: Soop, Feif, Odelström, Åkerhielm, Tersmeden, Wegelin, Lallerstedt, Ekelund och Lindroth.

1700-talet
Under Karl XII:s krig inkvarterades ryska krigsfångar i Kägleholm, och 1712 brann huvudbyggnaden, visserligen stod murarna kvar men branden förstörde det som fanns kvar av inredningen. Kanske kunde man ha återuppfört slottet men istället uppfördes en ny byggnad på en annan plats och man lät resterna av det en gång så ståtliga Kägleholm förfalla.

1900-nutid
Först i våra dagar grävde man ut det som fanns kvar av gamla Kägleholm och för att skydda resterna la man ett tak över den stora källarvåningen. Från De la Gardies tid finns idag ungefär halva norra flygeln kvar. Den användes länge som förrådslokal och potatiskällare fram till 1952 då en familj inredde den till sommarbostad.


Vi har varit på födelsedags kalas idag, vår ena dotters gudmors egen lilla dotter fyllde 2 år. På kaffebordet där stod den här skön-doftande rosen i sin trädgård och tänk att en enda ros kan sprida en så stark härlig doft mol allena. Till hösten skulle jag få rötter att sätta i min trädgård.