onsdag 27 februari 2013

Time for Coffee!

 


Time for Coffee!

 Sista kursdagen på coachutbildningen i Thailand före jul så hade vi lite tid att bad och fika innan vi skulle resa hem till Sverige igen.
Jag och några fler kursdeltagare var fikasugna.
Vi gick till ett mysigt ställe efter stranden som vi var till första dagen vi kom, där vi åt frukost då.
Vi frågade efter kaffe och dom pekade att vi skulle gå in genom en gård och bakom några hus.
Och där hittade vi detta mysiga ställe. Synd att vi missat det under hela veckan som gått.

När jag gick på stranden så gick jag bara fram till hotellet där vi åt, sen gick jag tillbaka, samma tur flera gånger istället för att styra stegen lite snett åt höger!


Det slog mig då en tanke-vad mycket som finns att upptäcka runt omkring oss, bara en liten bit utanför den vanliga cirkeln.
Det gäller ifråga om människor först och främst kanske. Att i vuxen ålder lita på sin intuition och våga bjuda hem någon eller föreslå att träffas på lunch eller middag om man känner att personkemin stämmer.
Det kan vara att man råkat få stifta bekantskap en stund genom att man hamnat bredvid varandra på en föreläsning eller någon som man återkommande pratar en stund med i omklädningsrummet där man tränar etc.

Att våga stifta och lägga till nya vänner utan att för den skull lämna sina gamla vänner är mycket givande.
Jag brukar tänka att jag samlar vänner som pärlor på ett halsband, alla behövs för att halsbandet ska bli komplett!

Men, sen tänker jag på att bara det att sätta sig en Söndag i bilen eller på cykeln och åka dit näsan pekar, det räcker med ett par timmars radie, då hamnar man på helt nya platser som man kanske aldrig varit på trots att det kanske är väldigt nära där man bor.

Man reser långvägars men missar ofta saker på nära håll!

Att våga gå utanför den vanliga bekvämlighetszonen helt enkelt.


Här hade jag gärna suttit och njutit i lugn och ro i flera timmar, i flera dagar....
Caféet hade en atmosfär som tilltalade mig till 100%!
Lagom stiligt, lagom varmt:)), borden gillade jag, både det ruffiga runda ovan, inte så där perfekt liksom...
 


trädäcket, grönskan, ljuset, och detta bord med glasskiva på en trätunna och mjuka , runda stenar på botten av det, så vill jag ha det! Varken mer eller mindre.


Kaffet smakade sagolikt gott!






 De höga, vita glasdörrarna och fönstren som var efter tre sidor fick ett underbart ljusinsläpp.
Taket av trä med mellanrum släppte in sirligt ljus.
Bara det vita och grönskan kändes så rent.
Jag bara stod och tittade jätte länge innan vi skulle gå, något här fångade mig helt!
Jag skulle vilja stå och måla härinne!

Det var ett speciellt skuggspel här, magiskt i mina ögon!
Detta är mitt drömrum! Mitt eget mentala rum, hit kan jag återvända om och om igen. 





När vi skulle gå tillbaka till där vi bodde så valde jag och en kurskompis gå åt ett nytt håll och resten av gänget gick samma väg vi kom, här handlade det bara om 5 minuters gångavstånd men på den lilla korta sträckan så upptäckte vi en gata med helt underbara hus.
Ett litet privat område med hus där även några var till salu!
Ni ser ju hur kort sträckan är, det är bara den lilla biten ner till vattnet men här hittade jag mitt drömområde!
Mer bilder på husen ska jag visa en annan dag.




Nu är det dags att sova och drömma!

Önskar er alla en god natt eller fin ny dag beroende på när du läser detta:))
Susanne


Gå gärna in på vår länk Länk till Yvonne Rydings hudvårsprodukter på MarthaMildreds webbutik

Länk till MarthaMildreds webbutik

Länk till Skandinaviska Ledarhögskolan

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar