Lilla söta Alvin

Vi har varit barnvakt åt en liten sötnos som heter Alvin.

Tänk att man kan bli så förtjust i en liten hamster.

Men, han var lagom söt efter att han proppat i sig sin måltid som bestod av typ 5 små knaperiknus på kvällen.

Han ser inte riktigt klok ut!

Att vara hamster och få sitta i en liten bur hela dagarna kan ju inte vara så kul tyckte jag så jag lät honom vara ute länge i den yngstas rum i stugan. Länge vara alltså flera timmar.

Han höll sig så fint på golvet. Jag byggde roliga tunnlar av tomma toa rullar, silkes papper och annat som jag hittade här hemma.

Vi var tvugna att stänga dörren till rummet som han fick som sitt eget på grund av vår Maja som ju är katt och älskar möss!

Det får vi ta i beräkningen sa den grymma matten som var med lillmatten när Alvin lämnades här för holiday.

Tänk så hemskt om dom skulle behöva hämta en tom bur bara!!!

Nåväl, vi stängde och skötte allt så noga.

En förmiddag bara så var han helt försvunnen!

Jag finkammade hela golvet, vände på allt,, ingen mus!

Inga hål heller som han kunde ta sig ut i. 

Jag blev så himla full i skratt när jag till slut reste på mig och tog tag i kanten på två vånings sängen och stod öga mot öga med Alvin som såg ut som om också han var engagerad i mitt letande.

Vi som hade varit så försiktiga att han inte skulle ramla ner från sängen när han kröp i den osv.

Vi hade glömt att han faktiskt var en mus !

Här ser han ju inte riktigt frisk ut!

Munnen full med mat!

Nästa gång han vara försvunnen var han i ett annat rum som jag verkligen hade kontrollerat noga innan han släpptes ut. Efter att ha fått rumstrera där själv under flera timmar så så skulle vi in och gosa med honom.
Då var vi väldigt bekymmrade. Vi hörde honom i väggen. Men, hur i hela friden hade han tagit sig in dit?
Vi trodde inte vi skulle få se lilla Alvin igen. Men, den yngsta som hade väldigt god hand om honom började locka på honom med lite strö som hon rasslade med.
Och, tänk så intilligent en sån liten varelse kan vara. Han kikade ut i ett hörn som för att tala om att " här är jag"!
Det var ett litet ynka hål som maken dragit in telefonsladden igenom. Återigen hade vi glömt hur små och smala de där förbannade mössen kan bli i sommarstugan fram på höstkanten!

Ja, kan det bero på att den här lilla musen fått ett namn, som gjorde att man tog honom till sig med hår och hull?
Hur som helst , du är välkommen hit igen Alvin!

En skön Lördag kväll önskar jag er ALLA!
Susanne